Jag är en pedantisk bohem, eller en bohemisk perfektionist.
Låter det konstigt? Det är först på senaste åren som jag har börjat säga så här lite på skoj, men när jag läste ett blogginlägg skrivet av Colleen så tyckte jag att det handlade om mej. Att ett rörigt hem kan bero på att man är perfektionist, det trodde jag inte var sant. Snarare har jag alltid ansett att mitt röriga hem berott på dålig självkontroll eller något sånt.
Perfektionism är en fälla
Om du har det rörigt i ditt hem och har börjat må dåligt över det, så kanske orsaken är att du är perfektionistisk. Ganska sent i livet har jag börjat fattat hur det hänger ihop för mig. När jag gör något så vill jag göra det perfekt. Jag har aldrig kunnat dammsuga runt mattor för det har känts som att jag fuskade. Hellre har jag låtit bli och jag har lärt mig att leva i en allt rörigare omgivning. För min inre syn har jag alltid haft planerna på hur det ska bli när jag får tid, men nu inser jag att jag kommer aldrig att få tillräckligt med tid att klara av allt på en gång.
Så här tänkte jag förut:
- När jag dammsuger vill jag hinna med alla rum
- När jag putsar fönster vill jag hinna med alla vid samma tillfälle
- När jag plockar undan disken vill jag att det ska vara skinande blankt när jag är klar
- När jag rensar upp på bordet vill jag hinna lägga allt på sin rätta plats
- och så vidare
Men med ett fullbokat schema, oavsett om det har handlat om heltidsarbete, barn, sjuka gamla föräldrar eller andra engagemang som har tagit mycket tid, så har det varit svårt att hitta de där långa passen då det finns tid att göra ett så perfekt jobb som jag har strävat efter. Så istället för att fuska eller att bara göra ett bra jobb så har jag ofta skjutit upp saker och ting och accepterat att det tillfälligt är lite rörigt. För jag har ju haft målet för min inre syn.
En inspirationskälla
Nu har jag fått hjälp att ”se sanningen i vitögat”. Jag kommer aldrig att få den tiden att städa, röja, planera, eller vad det nu är som jag behöver göra. Jo, om jag delar upp det i små bitar. Micael Nobbs som är en konstnär som jag beundrar, har en blogg där han berättar om hur han kan vara kreativ och produktiv trots att han lever med en sjukdom som gör att han har ytterst lite energi. Han har skrivit om hur han arbetar med ett projekt i bara 20 minuter åt gången och jag har provat det och inser att man faktiskt kan dela upp ett arbete i mindre potioner, och ändå få saker och ting gjorda. I mitt fall har det fått positiva konsekvenser.
Nu försöker jag att:
- plocka undan saker som ligger framme bara på en liten del av lägenheten
- torka golvet i badrummet utan att städa igenom alla lådorna just den gången
- putsa spegeln i hallen utan att sortera bland alla kläder som hänger framme
- plocka undan middagsdisken utan att för den skull göra allt annat som inte är gjort i köket
- inse mina begränsningar och göra det bästa av den tid jag har till förfogande.
Att göra något bra, istället för perfekt
Det jag håller på att lära mig nu är att dela upp arbetet i mindre delar och att acceptera att ”bara” göra jobbet bra, istället för perfekt. Det kanske är så för dig också, att det kan vara svårt att hitta tillräckligt lång tid för att hinna storstäda, veckostäda, ”rensa i röran” eller något som inte har med städning att göra, t.ex. läsa eller göra något speciellt som man drömmer om att göra.
Om du tänker att du måste klara av hela uppgiften på en gång, och att du måste göra jobbet perfekt, så kan det hindra dig från att sätta igång. Om du behöver röja, rensa upp och kasta en del, så krävs massor av tid och kraft för att fatta beslut om vad du ska kasta och vad du ska behålla, och bara tanken på hur lång tid det kommer att ta, kan paralysera vem som helst. Och så kan man vara rädd för att man gör sig av med något som kan vara bra att ha senare. Det är inte lätt att besluta sig och vi har nog alla någon gång ångrat något som vi skulle ha behövt men som vi gjort oss av med, men det behöver inte vara något stort problem. Om man gör som Colleen har gjort – hon har gjort sig av med 365 saker på ett år, alltså en sak per dag – då hinner man tänka och det blir inte så drastiskt som det skulle vara att röja bort allt som ligger framme och skräpar på en dag. Det är stor risk då att man kommer att ångra något sen tror jag. Och Colleen skriver också att det här långsamma sättet att röja upp hemma har gjort att hon fått sundare konsumtionsvanor. Om man dagligen tänker på att det finns saker i hemmet som man aldrig använder och som man funderar på att kasta, sälja eller ge bort, ja då är det kanske inte lika lätt att impulsköpa saker och ting.
Börja en förändring!
Blir du trött bara av att se på din röra? Känns det övermäktigt att ta sig an ett så stort och omfattande projekt? Dela då upp det stora projektet i små delar. Börja med en liten del av ditt hem, t.ex. en låda eller ett bord. Eller om du föredrar större projekt som ett helt rum så kan du välja att arbeta med det t.ex. 20-30 minuter per dag tills det är klart. Man hinner ganska mycket på en halvtimme , och om du känner lust att fortsätta så kan det ändå vara smart att bryta mot den gamla mentaliteten ”allt eller inget” och spara den energi som du känner till nästa dag.
Berätta hur det går
Om du blir inspirerad eller känner att du vill säga din mening om det här, vill jag gärna att du skriver en kommentar och berätta hur du tänker. Jag har själv blivit inspirerad av Colleen, Michael och Courtney Carver som startade projekt 333, och jag vill fortsätta att inspirera andra.
Lycka till!
